You are currently browsing the Eva-Lotta Mattsson: blog blog archives for October, 2010

Söndag

Idag har jag känt mig helt frisk om man bortser från hostan som gjort min röst något mörkare och raspigare. Gjorde klart skolarbete som jag ska visa upp för Mr. Professor i morgon. Jag tycker mig ha hört att han inte talar engelska, så det blir intressant att se hur det går att presentera, men jag antar att Mr. Professors assistent tolkar. Jag var på ett copy-ställe i närheten av mig som jag blivit rekommenderad att skriva ut på. De hade instruktioner på engelska, men jag lyckades ändå inte förstå vilken skrivare som var den jag skulle skriva ut på och när jag väl fått hjälp med att skriva ut var resultatet minst sagt dåligt. Färgerna var helt åt helvete. Ett jämngrått fält hade fått regnbågstoning. Jag påtalade felet och fick mina dokument utskrivna på en annan laserskrivare. Fick också rekommendationen att skriva ut i deras största affär istället där de tydligen har bättre skrivare och är öppna dygnet runt(!). I framtiden hoppas jag dock kunna skriva ut på skolan istället eftersom jag på copy-stället fick punga ut med 290 tjeckiska (110:-) för åtta A3:or i färg… Eller för tio stycken om man räknar med de två dåliga utskrifterna.

Efter att ha betalat för mina utskrifters vikt i guld bestämde jag mig för att fira mitt tillfrisknande från förkylningen med riktigt god mat på vegetarisk restaurang. Jag började promenera nerför gatan mot Dancing Building när solen höll på att gå ner och gick sedan längs med floden bort mot restaurangen där jag beställde vegetariska grillspett med potatisgratäng, sallad och tomatsalsa och drack en mojitoaktig dryck på honungslikör. Tror dock inte att det var någon alkohol i. Ingen som kändes av i alla fall. För allt detta betalade jag mindre än vad jag gjorde för mina A3:or. Inte alls konstigt.

En inställd helg

I går var det tänkt att jag skulle åka till Český Krumlov, men lagom till fyradagarshelgen blev jag jätteförkyld och sköt upp besöket till nästa vecka. De två senaste dagarna har jag bara suttit i sängen och tittat på SVTplay (Uppdrag granskning) och spelat Nintendo DS (spelade klart Professor Layton and the Unwound Future och har påbörjat ett seriöst missbruk av Picross 3D). Idag mår jag bättre. Det är bara hostan som vägrar ge med sig. I morgon hoppas jag på att kunna gå ut och ta en promenad och fota lite.

På teckningskursen i tisdags tecknade vi kortare poser i mycket mindre format. Det tog ett tag för min hjärna att ställa om sig. Var tvungen att teckna ner mig i format. Dessutom hade jag bara med mig min tjocka kolpenna, så det blev mycket frenetiskt vässande. Jag insåg att jag har svårt för ben och tecknar alltid för små fötter, men jag fick en tia i betyg och bra kritik och beröm från lärarna. På tisdag ska jag försöka att inte rita dvärgfötter och teckna överkroppen lite snabbare så att jag kan lägga mer tid på benen.

Nu ska jag gå till någon av alla minimarkets det kryllar av runt mitt kvarter. Behöver skaffa kvällsmat, frukost och godis.

Om Pez

Enligt Wikipedia är Pez ett substantiv av det oräkneliga slaget. Det är enligt samma källa även en slags godis i form av små block som säljs i plastbehållare. Att dessa behållare oftast pryds av olika slags figurer har man utelämnat. Så också det fiffiga sättet man med fördel får ut sina Pez-block ur behållaren på.

Så vad har hänt på Pez-fabriken? Deras koncept har ju alltid varit genialiskt simpelt: rätblocksformat godis i en förpackning som för all framtid går att uppdatera. Till och med logotypen är konstruerad efter godisets igenkänningsbara form. Nu har man uppenbarligen lämnat devisen “it’s hip to be square” och satsat på den mer mondäna cylinderformade godisen. Jag antar att den enda vettiga anledningen till denna nya Pez-avknoppning är att man vill vara med och leka även i det rörformade godispaketsutbudet. Konkurrera med Mentos. Kanske man till och med drömmer om att till sist stå som obesegrade kungar över det geometriskt formade godiset.

Själv ger jag denna nymodigheten tummen ner. För det första kan man inte stoppa den nya formen i roliga plastförpackningar. Dessutom gör den större storleken på tabletten inget positivt alls för den överdrivet sockriga och artificiella smaken.

Fotnot: Hroznový cukr betyder druvsocker. Pez:en innehåller dessutom c-vitamin. Supernyttigt alltså.

Igår och idag

Igår satt jag på mitt rum mest hela dagen. Det var tänkt att jag skulle göra lite skolarbete, men jag lyckades sysselsätta mig med en hel del annat under dagen. Några timmars arbete blev det sammanlagt. I pauserna ägnade jag mig åt att skypea med Kalle, delta på min lillasysters födelsedagskalas (också via Skype), fotografera mitt rum (fotona till detta inlägget), slösurfa, lägga in mindre viktiga saker i min iCal-kalender och radera fotografier från min digitalkamera.

Runt sextiden blev jag hungrig och googlade upp alla Paneria-ställen i Prag. Jag hade tänkt mig en italka-smörgås. Översatt blir det ungefär italiensk, eller något åt det hållet. Den är i alla fall väldigt god. Googlingen visade tyvärr att det inte fanns någon Paneria på lagom avstånd, så jag gav mig ut på måfå i mitt kvarter. Hittade en pizza- och pastarestaurang med take away. Damen i kassan talade inte engelska, men undrade om ryska gick bra. Jag sa att jag bara talade lite ryska. Jag förstod också väldigt lite av vad hon sa till mig, så språkförbistringen skingrades inte av mina begränsade ryskakunskaper. Dessutom blev jag så förvånad över att någon ville prata ryska att det var svårt att plocka fram den ur huvudet. Ryssen är hyfsat impopulär här efter invasionen 68, så jag har inte vågat ta upp ryskan med någon tjeck av rädsla för att få ett tråkigt bemötande.

På torsdag är det helgdag i Tjeckien. Min hostelvärdinna var lite osäker på vad det var som firades och jag kommer inte helt ihåg vad hon berättade. Tydligen hade de för inte så längesedan firat en liknande helgdag. Båda dagarna har med namnet Václav att göra. Den ena rör Václav som för längesedan lade grunden till det som är dagens Tjeckien. Den andra dagen har jag för mig var Václavs namnsdag. Ägarinnan insinuerade att mannen som valdes till Tjeckiens första president efter uppbrottet med Sovjet instiftat helgdagen till sin egen ära. Han heter Havel Václav. Inte vet jag… Denna veckan har vi i alla fall fyradagarshelg från skolan och jag åker till Český Krumlov på fredag och stannar där över natten.

Surrealism och krokodil i Brno

I morse tog den andre svensken och jag bussen till Brno, som ligger två och en halv timme från Prag. Anledningen var utställningen Uncanny – Surrealism and graphic design, som var väl värt besöket med många fina filmaffischer och fantastiska collage av Jan Švankmajer bland annat. Jag köpte boken om utställningen, men hade hoppats på att även kunna köpa lite affischer. Något sådant såldes dock inte.

När vi tittat klart på utställningen skulle vi gå och äta på en Hare Krishna-restaurang, men den höll på att repareas, så i stället gick vi för att titta på Mies van der Rohes Villa Tugendhat, som finns med på UNESCOs världsarvslista, men även den höll på att repareras. Kanske lika bra det då jag misstänker att den är häftigare invändigt än utvändigt.

På lördag eftermiddag var Brno en väldigt stängd stad. Enbart i stadens epicentrum fanns det en del liv och rörelse, men jämfört med Prag var det i det närmsta avslaget. Vi hittade en indisk restaurang som var öppen där vi åt vansinnigt stark vindaloo-gryta. Det var nog det näst starkaste jag någonsin ätit.

När maten var avklarad var planen att titta på Brnos urgamla, uppstoppade krokodil. Den sägs vara från 1608 och hänger numera i taket i ingången till stadshuset. Brno har två stadshus. Ett “nytt” och ett gammalt och vilket av dem som stoltserar med krokodil framgick inte av min Lonely Planet, så vi gick till den som var närmast. Bristen på krokodil var uppenbar och vi blev visade till det andra stadshuset där vi lättade kunde beskåda en gigantisk takhängd best. Den såg ut som en osedvanligt pigg fyrahundraåring. Speciellt med tanke på att den hänger utomhus, om än i skydd under ett valv.

Efter krokodilbeskådningen var avklarad tog vi en tur till någon sorts glasskafé där jag provade Mozartkulglass. Den var okej, men skröt mest med sin pistageaktiga smak. När glassen var uppäten var det dags att bege sig till bussen för att åka hem till Prag igen.

Det är smått fantastiskt att Tjeckien är så litet och att det är så skamlöst billigt att ta Student Agency-bussarna. De går i princip överallt. Nästa vecka har vi fyradagarshelg. Då funderar jag på att åka ner till Český Krumlov och kolla läget.